EU:s ministerråd antar sin ståndpunkt vid första behandlingen om förordningen för NGT-växter

Den 21 april 2026 antog Europeiska unionens råd sin ståndpunkt vid första behandlingen av den bindande förordningen om växter som framställts med vissa nya genomiska tekniker (NGT) och produkter av dessa, vilken ändrar förordning (EU) 2017/625. Ståndpunkten, dokument ST 17037 2025 REV 1 (ståndpunkt (EU) nr 6/2026, interinstitutionellt ärende 2023/0226(COD)), fördes formellt in i registret över lagstiftningsförfarandet den 13 juli 2026. Därmed förs ärendet vidare mot undertecknande av Europaparlamentets och rådets ordförande samt offentliggörande i Europeiska unionens officiella tidning. Europaparlamentet godkände rådets text från den första behandlingen den 17 juni 2026, vilket avslutade det ordinarie lagstiftningsförfarandet vid den första behandlingen.

Akten ändrar förordningen om offentlig kontroll (förordning (EU) 2017/625) för att utöka den offentliga kontrollen till att omfatta NGT-växter och produkter av dessa. Dessutom inrättas ett särskilt system för godkännande, spårbarhet och märkning av växter som framställts genom riktad mutagenes och cisgenes. Det är ett av årtiondets mest bevakade EU-ärenden inom jordbruks- och livsmedelssektorn, med en omröstning i rådet där Kroatien, Ungern, Österrike, Rumänien, Slovenien och Slovakien röstade emot, medan Belgien, Bulgarien och Tyskland lade ned sina röster.

Vad rådets ståndpunkt fastslår

Förordningen inför ett tvånivåsystem för NGT-växter. Kategori 1 omfattar växter som skulle kunna ha framställts genom konventionell förädling eller som förekommer naturligt. Dessa är föremål för ett bekräftelseförfarande och ett mildare regelverk: inget GMO-godkännande, ingen riskbedömning, ingen GMO-spårbarhet samt en specifik NGT-angivelse på utsädesetiketten i stället för en GMO-märkning. Kategori 2 omfattar alla övriga NGT-växter. På dessa tillämpas det befintliga GMO-regelverket i direktiv 2001/18/EG och förordningarna (EG) nr 1829/2003 och (EG) nr 1830/2003, vilket inbegriper godkännande före utsläppande på marknaden, riskbedömning av EFSA, spårbarhet och märkning som "genetiskt modifierad".

Rådets text från den första behandlingen bekräftar den preliminära överenskommelsen från trepartsmötet den 3 december 2025. Texten bibehåller arkitekturen med två kategorier, fastställer kriterierna för när kategori 1 är likvärdig med konventionella växter och klargör att växter som utesluts från kategori 1 automatiskt klassificeras som kategori 2 och därmed omfattas av GMO-krav. Ändringen av förordningen om offentlig kontroll adderar NGT-växter till räckvidden för de offentliga kontroller som utförs av medlemsstaternas behöriga myndigheter längs jordbruks- och livsmedelskedjan. Detta omfattar import, bearbetning, distribution och registrering av växtförökningsmaterial.

Vilka som påverkas och vad de måste göra

Utsädesföretag, växtförädlare, tillverkare av livsmedel och foder, importörer och aktörer som släpper ut växtbaserade produkter på EU-marknaden är de huvudsakliga adressaterna. Konkret måste förädlare som utvecklar nya sorter med hjälp av CRISPR eller andra riktade tekniker klassificera varje ny växt som kategori 1 eller kategori 2, förbereda motsvarande tekniska underlag och lämna in det via kommissionens NGT-plattform när förordningen har trätt i kraft. Livsmedels- och foderaktörer som köper in ingredienser framställda av NGT-växter måste verifiera statusen för varje insatsvara och, när det gäller insatsvaror i kategori 2, följa reglerna för GMO-spårbarhet och GMO-märkning.

Medlemsstaternas behöriga myndigheter måste anpassa sina offentliga kontrollplaner för att omfatta NGT-växter, utbilda inspektörer i bekräftelseförfarandet för kategori 1 och bygga upp den nationella IT-infrastrukturen för att kunna utbyta data med kommissionens informationssystem för NGT. Nationella regelverk för annat än livsmedel, exempelvis Tysklands Gentechnikgesetz rörande avsiktlig utsättning i miljön, förblir tillämpliga vid sidan av EU-regelverket. Aktörer verksamma i flera medlemsstater bör därför hålla koll på båda regelverken.

Tidslinje för efterlevnad och nästa steg

Enligt rådets offentliga register finns den ståndpunkt som antogs den 21 april 2026 dokumenterad under dokument 17037/25, med den konsoliderade texten tillgänglig på samtliga 24 officiella EU-språk. Cartagenaprotokollet om biosäkerhet och EU:s internationella handelsåtaganden förblir en bevakningspunkt: flera frivilligorganisationer och handelspartner har varnat för risken att växter i kategori 1, som i EU inte märks som GMO, likväl kan komma att omfattas av importländernas GMO-regelverk.

Dra nytta av den här realtidsbevakningen

Aktörer bör nu utföra följande: (1) granska nuvarande och framtida växtsorter mot kriterierna för kategori 1 och kategori 2 i syfte att identifiera vilka produkter som kräver ett motsvarande GMO-underlag, (2) informera team för forskning, utveckling, regulatoriska frågor och regelefterlevnad inom handel om de nya skyldigheterna för offentlig kontroll samt tidslinjen fram till publicering i EUT, (3) bevaka vägledningen på kommissionens NGT-plattform angående mallen för det tekniska underlaget och bekräftelseförfarandet för kategori 1. Kontinuerlig bevakning per jurisdiktion av liknande EU-ärenden inom jordbruks- och livsmedelssektorn är exakt vad Obsidian är byggt för: samma ögonblick som en text från rådet, Europaparlamentet eller kommissionen rör sig upptäcks förändringen, poängsätts och dirigeras till den yrkesutövare som behöver den.